Rapporter

Syftet och målet med projektet är att bekämpa kvinnlig könsstympning och ändra förädlarnas inställning till könstympning genom att höja deras medvetenhet och kunskap om just vad könsstympning handlar om i praktiken. Konsstympning innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas.Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska passera. En annan variant är att klitoris prickas med ett vasst eller spetsigt föremål. Den grövsta formen av könsstympning är så kallad infibulation.När det påstås att ”hela klitoris” skärs bort, så är detta en folklig föreställning. Hela klitoris kan inte skäras bort. Klitoris är ett organ som är uppåt tio centimeter långt, alltså med förgreningar långt in i kroppen.

Idag är Könsstympning involverad i en hel del av de regelbundna aktiviteterna i lokalen, läxhjälp, Idrottsdiskussion, utmed ungarna för att träna både utom/inomhus och arrangerar andra samhällsinriktade föreläsningar. Vi vill kunna inspirera, väcka tankar och ge aha upplevelser där man kan påverka och ge tankar om vilka fördomar man har utan att själv veta om det och detta gör vi då genom att hålla workshops i samband med föreläsning, turneringen där man når ungdomarna, föräldrar och ledarna.

Forum för levande historia har en tioårig tradition av att genomföra omfattande attitydundersökningar som mäter skolelevers attityder och åsikter. Fokus för våra studier är hur ungdomar ser på andra människor och samhället i stort. Frågorna vi ställer kretsar i huvudsak kring tolerans och intolerans. Vi undersöker även andra teman som vad skolelever tycker och tänker i frågor om politik och demokrati, oro inför framtiden, social utsatthet och så vidare. Varför väljer Forum för levande historia att studera attityder? Svaret är att attityder påverkar handling. Om attityder inte påverkar handling hade vi kunnat strunta i att studera fenomen som handlar om människors eventuella negativa inställningar. Under hösten 2013 genomförde vi en ny attitydundersökning. Urvalet motsvarar 10 500 svenska skolelever i årskurs 9 på högstadiet och årskurs 1-3 på gymnasiet. Totalt svarade 72 procent av eleverna på undersökningen. I rapporten Tid för tolerans presenterar vi de huvudsakliga resultaten från vår senaste studie. Syftet med undersökningen är att undersöka intoleransens utbredning och förekomst bland svenska skolelever. Målet är även att belysa trender över tid. Genom att följa attitydförändringar över ett tidsspann på tio år får vi ny kunskap om skolungdomars attityder till olika grupper i samhället eventuellt har förändrats. Våra undersökningar på temat tolerans och intolerans ger oss information om hur situationen ser ut i den svenska skolan.