Nyheter
Hem / Islamofobisida 5

Islamofobi

Islamofobi är ett samlande begrepp för fördomar om och fientlighet mot islam och muslimer. Termen har bara använts i ett tiotal år men negativa attityder till islam har gamla rötter. Redan på 600-talet sågs muslimska dynastier som ett hot mot Europa. Senare kom muslimer att betraktas som ”underlägsna” och ”annorlunda”. I dagens Europa betraktas muslimer ofta som en homogen grupp oavsett sin individuella syn på kultur och religion. Många och allt mer spridda negativa idéer om hur muslimer tänker och uppför sig leder till diskriminering och trakasserier.

 
Islamofobi uppfattas vanligen som ett nytt fenomen. Men om man med begreppet islamofobi vill beskriva en uppfattning om islam och muslimer som Europas ”andra” går islamofobi tillbaka till 700-talet. Vissa forskare anser att den västerländska stereotypisering av islam, muslimer och den arabiska världen florerade som starkast under 1800-talets kolonialtid och tider av nationalstatsbyggande (Said 1978, Hall 1992). Då präglades de motsättningar och de ojämlika maktförhållanden mellan öst och väst, mellan orienten och occidenten, mellan den muslimska och den judisk-kristna världen som vi ser idag. Tiden för det Ottomanska riket beskrivs som en period präglad av konflikter och motsättningar, något som anses påverka Turkiets möjligheter till EUinträde idag (Laitin 2010). Andra forskare har ifrågasatt denna syn och hävdat att maktförhållandena skiftat genom historien. Det har funnits tider då européer varit utsatta för muslimskt våld och perioder då handel och diplomati mellan öst och väst utvecklats (Colley 2002).
I det sammanhanget kan nämnas den konspirationsteori som fått stor spridning i USA sedan den lanserades 2005 av pseudonymen Bat Ye´or under boktiteln ”Eurabia – The Euro-Arab Axis” (se Malm 2009, Gardell 2010). Teorin hävdar i korthet att islam sedan 600-talet utgjort en ockupationsapparat för att överta Europa och göra det till ett kalifat med stöd av oljepengar och sammansvärjningar på högsta nivå, samt genom invandring och högt barnafödande. En rad böcker har följt på temat Eurabia och utvecklats till en central del av den västerländska diskursen om islam (Malm op cit). Det är också ett vanligt tema på högerextrema forum på nätet (Lagerlöf 2006).
I den tongivande rapporten från Commission on British Muslims and Islamophobia i Storbritannien som baserades på konsultationer med muslimska organisationer och forskare på 1990-talet identifierades en rad kännetecken på islamofobi2 (Runnymede Trust 1997), i svensk översättning av Otterbeck & Bevelander (2006):
  • Om islam ses som monolitiskt och statiskt eller som mångfaldigt och dynamiskt,
  • Om islam ses som annorlunda och separat eller som liknande och ömsesidigt beroende,
  • Om islam ses som underlägset eller som jämställt,
  • Om islam ses som en aggressiv fiende eller som en samarbetspartner,
  • Om muslimer ses som manipulativa eller som uppriktiga,
  • Om muslimsk kritik av ”Väst” avvisas eller diskuteras,
  • Om diskriminerande beteenden mot muslimer försvaras eller kritiseras,
  • Om anti-muslimskt tal ses som naturligt eller som problematiskt.
Den internationella samarbetsorganisationen European Commission against Racism and Intolerance (ECRI) har definierat islamofobi som: ”the fear of or prejudiced viewpoint towards Islam, Muslims and matters pertaining to them (ECRI 2006). Whether it takes the shape of daily forms of racism and discrimination or more violent forms, Islamophobia is a violation of human rights and a threat to social cohesion”. EU:s myndighet EUMC och senare FRA har inte formulerat någon egen definition av islamofobi. Man hänvisar till brotts- och antidiskrimineringslagstiftningen för att dokumentera och motverka alla former av diskriminering och våldsbrott mot muslimer (EUMC 2006).
 
Den svenska Nationalencyklopedin har en definition av islamofobi med tydliga paralleller till antisemitism: ”Islamofobi är rädsla för islam, överdrivna föreställningar om att islam är en religion som leder till negativa beteenden och att muslimers närvaro i ett samhälle utgör en fara. Islamofobin kombineras ofta med idéer om en stor muslimsk konspiration som avser att störta det västerländska samhället, att jämföra med antisemitism”.
Inom forskningen finns en uppsjö definitioner av begreppet islamofobi. Många internationella forskare använder begreppet islamofobi utan att definiera det eller använder det vagt eller snävt i betydelsen ”fear of Muslims and Islam; rejection of the Muslim religion; or a form of differentialist racism” (Helbling 2011). Det är ofta oklart om islamofobi är negativa attityder till en grupp människor – att jämföra med xenofobi (främlingsfientlighet) – eller reflekterar en kritisk position till Islam. Helbling föreslår följande definition: ”indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or Muslims”. Den svenske religionshistorikern Mattias Gardell (2010) definierar islamofobi på följande sätt: ”socialt reproducerade fördomar om och aversion mot islam och muslimer, samt handlingar och praktiker som angriper, exkluderar eller diskriminerar människor på basis av att de är eller antas vara muslimer och associeras till islam”. Tidigare var det islam som religion som betraktades som en fiende, idag uppfattas inte religionen islam som hotfull utan muslimer som folk, speciellt muslimer som är invandrare (Halliday 1999, Gottschalk and Greenberg 2008, Jahrbuch für Islamophobieforschung 2011) och det är inte längre enbart i sensationspress som sådana tankegångar förs utan i mainstream media. Därför menar en del forskare att man bör byta ut islamofobi mot muslimism i betydelsen ”a rejection of a population on the grounds of Muslimness” (Bunzl 2007, Bravo Lopéz 2009). Antimuslimska strömningar påverkar muslimer oavsett om de är praktiserande muslimer eller inte (Halliday 1999, Modood 2003). Hatet som högerextrema grupper tidigare riktade mot utlänningar riktar de idag mot samma individer för att de är muslimer.
 
Andra kritiska brittiska forskare beskriver att det i dagens Storbritannien råder såväl diskursiv som institutionell rasism riktad mot muslimer (se Abbas 2005). Den brittiske forskare Chris Allen (2010) föreslår att islamofobi ska definieras som en ideologi att jämföra med rasism, som sprider negativa uppfattningar om muslimer och om islam som ”andra” och som får sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser i vardagen i form av utestängande, fördomar och diskriminering av muslimer och islam. Denna definition har likheter med svenska Integrationsverket (2007b) som beskrev islamofobi som rasistiska och diskriminerande uttryck riktade mot muslimer, som kan uttryckas i hot och våld riktade mot muslimer eller genom exkludering av muslimer.
 
Efter terrorattacken mot USA den 11 september 2001 och den av USA:s president deklarerade ”kriget mot terrorismen” anser brittiska forskare att det skett en demonisering inte bara av muslimer utan även av multiculturalism (som i Storbritannien betecknar mångkulturalistisk politik eller integrationspolitik3) (Kundnani 2007, Fekete 2009). Dessa forskare anser att 1970-talets integrationspolitik i Storbritannien har avstannat och lämnat plats för en ”anti-muslim and anti-asylum culture”. Även om den svenska forskningen om islamofobi ännu är relativt begränsad så finns det en omfattande forskning kring invandring, integration och mångkultur och ett ökande forskningsintresse för ”vardagsrasism”. Det finns tydliga paralleller till den brittiska forskningen som hävdar att det råder strukturell och institutionell rasism i Sverige mot invandrare och därmed även mot muslimer, se t ex antologin Bortom vi och dom – teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, redaktörer Masoud Kamali & Paulina De los Reyes (SOU 2005:41).4 Strukturell diskrimineringen skall förstås som diskriminering ur ett strukturellt perspektiv ”Människor formar strukturer, strukturer formar människor”. Utredningen framhåller även likheten med strukturell rasism utifrån en förståelse av rasism som ”stereotypa föreställningar om invandrares och svenskars kulturer, ofta helt väsensskilda och oförenliga”. Med begreppet vardagsrasism sammanfogas begreppen institutionell och individuell rasism (Essed 2005). Rasism är inte endast baserat på ”den fördomsfulla personens psykologi” eller ”rådande praktiker inom alla dessa [samhällets] institutioner” (Essed 2005: 76, van Dijk 2005). Rasism är en ”en process som upprätthåller ojämlika maktförhållanden” i alla vardagssituationer.
Texter ur rapporten Antisemitism och islamofobi, 2011.
 
Forum för levande historia har en tioårig tradition av att genomföra omfattande attitydundersökningar som mäter skolelevers attityder och åsikter. Fokus för våra studier är hur ungdomar ser på andra människor och samhället i stort.
 
Frågorna vi ställer kretsar i huvudsak kring tolerans och intolerans. Vi undersöker även andra teman som vad skolelever tycker och tänker i frågor om politik och demokrati, oro inför framtiden, social utsatthet och så vidare.
Varför väljer Forum för levande historia att studera attityder? Svaret är att attityder påverkar handling. Om attityder inte påverkar handling hade vi kunnat strunta i att studera fenomen som handlar om människors eventuella negativa inställningar.
 
Under hösten 2013 genomförde vi en ny attitydundersökning. Urvalet motsvarar 10 500 svenska skolelever i årskurs 9 på högstadiet och årskurs 1-3 på gymnasiet. Totalt svarade 72 procent av eleverna på undersökningen.
I rapporten Tid för tolerans presenterar vi de huvudsakliga resultaten från vår senaste studie. Syftet med undersökningen är att undersöka intoleransens utbredning och förekomst bland svenska skolelever. Målet är även att belysa trender över tid. Genom att följa attitydförändringar över ett tidsspann på tio år får vi ny kunskap om skolungdomars attityder till olika grupper i samhället eventuellt har förändrats.
 
Våra undersökningar på temat tolerans och intolerans ger oss information om hur situationen ser ut i den svenska skolan. Detta hjälper oss att utveckla vår egen verksamhet, men även att lyfta viktiga frågor på agendan.
Nedan återfinns rapporten i sin helhet i pdf-format. Vi publicerar även rapportens sammanfattning i lättläst respektive engelsk version. Som en bilaga presenteras den tekniska rapport inklusive bilagor som Statistiska centralbyrån tagit fram. I denna presenteras studiens genomförande mer i detalj.
 
Länk till rapporten http://www.levandehistoria.se/material/tid-tolerans

Lagar: förbjud mot kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning är enligt lag förbjuden i Sverige (1982:316). Lagen lyder: 1 § Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte (Lag 1998:407). 2 § Den som bryter mot 1 § döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat …

Läs mer »

Könsstympning påverkar många länder

Vanligast i Afrika söder om Sahara i ett band som sträcker sig österut från Senegal till Somalia. Omskärelse förekommer även i Mellanöstern, Nord- och Sydamerika, Indonesien och Malaysia. Den tredje formen förekommer nästan uteslutande i Somalia, Sudan och södra Egypten, samt i några delar av Mali och Nigeria.

Läs mer »

Aktiviteter

Föreningen har  ordnat under hösten en stor fotbolls och handbolls aktivitet för att ungdomarna ska inte vara aktivitetslösa. Våra medlem är nöjda aktiviteter som ungdomar har haft och därför har vi även i åtanke att göra något för dessa ungdomar. För många barn är det rätt viktigt att få yttra sig och berätta om vad de har gjort under hösten. Skälet till att vi brukar arrangera sådana aktiviteter är att …

Läs mer »

Var sker könsstympning?

Omskärelse praktiseras i hela världen men är vanligast i Afrika söder om Sahara i ett band som sträcker sig österut från Senegal till Somalia. Omskärelse förekommer även i Mellanöstern, Nord- och Sydamerika, Indonesien och Malaysia. Den tredje formen förekommer nästan uteslutande i Somalia, Sudan och södra Egypten, samt i några delar av Mali och Nigeria.

Läs mer »

Hälsorisker

  Konsekvenser och hälsoriskerna av könsstympning är många och svåra, beroende på vilken typ av könsstympning som utförts. Det är vanligt med svår smärta, blödningar, trauma. Många får problem med urinröret och svårt att kissa, värk och cystor i underlivet, infertilitet, infektioner, svårighet vid förlossning och hög mortalitet för både modern och barnet vid förlossning. Menstruationer kan vara besvärliga och smärtsamma vid könsstympning.  

Läs mer »

Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering

Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering (CERD) trädde i kraft i Sverige 1972. För konventionen har en kommitté av oberoende experter etablerats. Kommitténs uppdrag är att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen.   För mer information klicka gärna på länken nedanför   http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-sverige/internationell-granskning-av-sverige/fn-s-konventionskommitt-ers-granskning-av-sverige/konventionen-om-avskaffande-av-rasdiskriminering-cerd

Läs mer »

Vad är kvinnlig omskärelse för något?

1. Delvis eller totalt borttagande av klitoris och/eller klitoris förhud (klitoridektomi). 2. Delvis eller totalt borttagande av klitoris och de inre blygdläpparna, med eller utan excision [bortskärande] av de yttre blygdläpparna(Excision) 3. Förminskning av den vaginala öppningen genom skapande av en försegling i och med att man skär och sammanfogar de inre och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan excision av klitoris (infibulation). 4. Alla andra skadliga ingrepp på de …

Läs mer »

Den internationella kvinnodagen

Så länge vi behöver fira kvinnodagen, betyder det att vi inte har lika rättigheter. Målet är jämställdhet, så att vi inte längre behöver en sådan här dag.” – Viviane Reding   Igår var det den internationella kvinnodagen. Varför finns den? Och behövs den? Är det inte självklart att kvinnor och mäns lika rättigheter ska ses till oavsett ? Vikten av allas lika värde är inte alltid viktigt och detta speglar …

Läs mer »

Antisemitismens historia genom tiderna

Antisemitismens historia genom tiderna finns väl dokumenterad (se t. ex. Valentin 1962, Bachner 1999, Beller 2009). Termen antisemitism lanserades 1873 av tysken Wilhelm Marr och blev synonymt med aversion mot judarna eller hat mot judar, som ”ras” i enlighet med tidens ”rasvetenskap” eller rasistiska föreställningar. Antisemitism kan uppträda i olika politiska och religiösa miljöer. En indelning av antisemitism i fyra historiska grundformer presenteras i boken ”Was ist Antisemitismus?” (Benz 2004); …

Läs mer »